John har precis börjat nian. Sommarlovet har varit.. bra. Egentligen, fast ändå inte. Han har varit på semester till Italien med familjen: John, mamma och pappa och lite andra släktingar. Men hans föräldrar pratar knappt med varandra längre. De kanske inte bråkar jättemycket och jätteofta. Men de tjurar, är inte lika kärleksfulla mot varandra längre. De skämtar och skojar inte med varandra som förr. Någon skit är på gång.
Skall dom skiljas nu eller vad? John bara väntar på SAMTALET. Där dom ber honom att komma och sätta sig vid köksbordet för att "de måste prata lite". Och efter ett tag kommer det. Samtalet. Hans föräldrar skall testa att inte bo ihop ett tag (pappan skall flytta in hos en kompis) för att se om det kan hjälpa dom att rädda deras förhållande. Men vad är "Ett tag"? Och betyder det att dom kommer skiljas om det inte blir bättre? Och när vet dom hur dom skall göra? Hans föräldrar har inga riktiga svar att ge.
För att göra saker ännu jobbigare så har hans bästa kompis Lukas blivit ihop med hans äldsta kompis Saga. Helt plötsligt såg han dom smygkyssas i skolan, ingen av dom hade berättat något för John. Varken Saga eller Lukas. Ingen av dom som han brukar kunna prata med saker om.
Och det dröjer innan de berättar att de blivit ihop, dröjer för länge. Så nu hänger Lukas och Saga mest med varandra. Innan var det John och Saga som var kompisar och John och lukas som var kompisar. Nu är Lukas och Saga ett par och John han får liksom inte plats.
John är mitt uppe i en kris och har helt plötsligt ingen att prata med.
Och det blir aldrig riktigt läge att ta upp något själv i skolan tex och ingen frågar hur han mår. Dessutom, hur gör man egentligen för att ta upp något? Skall man bara säga "mina föräldrar skall nog skilja sig, jag mår skitdåligt" när man sitter i bamba eller något? John känner sig ensam och isolerad.
Ännu mer komplicerat blir det av att hans pappa är gympalärare på Johns skola, så de syns typ varje dag i skolan. Och där är pappan som vanligt. Vilket känns helt sjukt för John vars hela liv är i gungning. Dessutom är pappan med och tränar fotbollslaget som John spelar i. Som han alltid spelat i och som varit en stor del av hans liv och av hans och pappans liv ihop.
Hur det går för John, hans föräldrar, Saga, Lukas och Line (hah! om ni vill veta vem Line är får ni läsa boken!) lovar jag att du kommer vilja veta efter att du bara läst några sidor av boken. För det här är riktigt bra. Jag kan verkligen känna med John och känna igen mig i så mycket av hans känslor. Johanna Lindbäck förmedlar väldigt starkt och trovärdigt alla de känslor John tampas med när det gäller föräldrarna, vännerna och livet i allmänhet.
Som sagt är det en riktigt bra bok. Även om den gör ont ganska ofta så är den också väldigt fin, för den är ju ändå fylld med kärlek. Mellan föräldrar, mellan föräldrar och barn och mellan vänner. Johanna Lindbäck är verkligen fenomenal på att beskriva känslor och relationer.
Läs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar