”Jag vill berätta om min sjukdom för att få fler människor att förstå hur lätt det är att som ung tonåring hamna fel även inom idrotten. Att inte orka stå emot pressen att lyckas och vara framgångsrik och duktig.” (s. 142)Som fjortonåring vinner Emma Igelström sitt första EM-guld i simning och snart kommer kraven, både inifrån och utifrån, på att hon skall bli ännu bättre, ännu snabbare och samtidigt se bra ut inför kamerorna. Att kritiskt granskas av omvärldens blickar (och detta mitt under puberteten med en kropp i förändring!) blir alltför påfrestande för Emma och hon utvecklar bulimi. Under åtta år försöker hon ignorera sjukdomen och pressar sig själv maximalt innan kroppen plötsligt säger stopp under VM i Barcelona 2003. Emma tvingas erkänna för sig själv samt för media att hon är riktigt sjuk och snabbt måste komma under behandling för att ha en möjlighet till överlevnad.
Simmar-Emma : Min kamp mot bulimin, från 2006, är en skrämmande men fantastiskt rörande och tankeväckande bok. Emma Igelström vidrör aspekter av idrott som det sällan, eller aldrig, talas högt om. Hur utsatt man är som tonåring när man tävlar; hur nära sammankopplad prestation är med den egna självbilden och självaktningen. Dessutom berättar Emma om sina egna erfarenheter kring träning och behandling av bulimi samt sina känslor och synen på den egna kroppen. Boken är lättläst, engagerande och mycket upplysande kring ett ämne som man ofta vet alldeles för lite om.
Simma lugnt!
/Johanna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar